måndag 15 december 2008

Sista ord

Nu vet du allt om hur man lever hälsosamt, men vet du hur du kan använda dina nya kunskaper ?

Det är lättast att börja äta nyttig mat. Äta måsta man ju göra ändå, så det är ingen ny grej som man måste införa i sitt liv. Nästa steget är att bryta sina dåliga vanor. Om man är fortfarande ung och har inte hunnit utväckla några, ska man undvika de helt och låta sig inte bli påverkad av andra. Man kan också tänka på dataergonomi varje gång man sätter sig framför datan. Det är inte så svårt att utforma en bra arbetsplats och om man spenderar mycket tid framför datan kan det påverka fysiska hälsan jätte mycket.
När man ser till att allt man gör är hälsosam, kan man börja lägga till yterliggare saker som kan påverka dig positivt. Det svåraste är att börja träna, men när man hittar motivation kan man sakta men säkert sätta igång. Det minst krävande form av motion är joggning/promenader. Det kan man göra när som helst och var som helst, darför är det lätt att få i ett joggningspass i sin vardagsrutin.
Jag tycker att motion kan också vara en bra start på en dagsplanering.
För att minska stress kan man dela upp allt till vissa tidpunkter, då vet man säkert vad man ska göra när för att bli klar mer allt.

Jag hoppas att informationen i bloggen kommer att ge dig nytta i livet.
Fråga gärna om nånting är oklart eller om du behöver hjälp med nånting.



A healthy body is the guest-chamber of the soul; a sick, its prison.  ~Francis Bacon

Dataergonomi

Om du har läst alla mina inlägg från den första till den sista, borde du nu ha ganska bra kunskap om hälsosam kost, vilka näringsämnen kroppen behöver, varför tobak och alkohol är dåligt för människor, vad motion är bra för och hur kroppen blir påverkad av stress. Men det som är små ironiskt är att sättet du läste allt det på kan ha påverkat din hälsa negativt.
Idag ersätts mer och mer saker med dataprogram och mest information hittar man internet, darför är datorer en viktig del av livet.
Om man spenderar flera timmar av dagen framför datan, måste man ha bra kunskap om dataergonomi. Alltså hur arbetsplatsen ska vara utformad för att vara så efektiv som möjligt och hur man ska sitta för att inte skada sig själv.
  • Stolen ska ställas in i höjd så att armar, nacke, händer, tangetbord och skärm kommer i rätt nivå i förhållande till varandra.
  • Viktigaste med  händerna är att man håller de så rakt som möjligt och inte vinklar de.
  • Hand stöd på tangetsbordet och musen gör så att man inte behöver hålla upp händerna själv. Man ska inte känna någon tryck eller tyngd. Man ska inte heller spänna musen när man håller i den.
  • Axlarna ska vara helt avspännda. Det uppnår man genom att hålla armarna intil kroppen.
  • Vinkeln i armbågen ska vara 90° vilket innebär att underarmarna hålls horisontella.
  • Huvudet ska hållas i neutral position. Man ska inte luta sig fram
  • Skärmens översta kant ska vara i ögon-nivå

Källa: http://www.musarm.org/ergonomics.htm, Ergomedia, "Ergonomi", 2000

Stress

Nu har jag tagit upp flera saker som man absolut måste tänka på för att leva hälsosamt, men hur håller man koll på allt utan att bli stressad ?.Först är det bra att veta vad stress egentligen är.
Stress är en överlevnadsinstinkt som alla djur arter (inklusive människa) har.
Kroppen reagerar med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare anding. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner, bl.a. adrenalin, pumpas ut.
Stress är jätte viktig under situationer där man måste vara efektiv under en kort period, men om man är stre
ssad under längre perioder kan det var skadlig för hälsan.
När man börjar sova dåligt, har återko
mmande huvudvär eller ont i magen - kan det bero på stress. Andra symptomer på långvarig stress är bl.a
  • Trötthet på morgonen även när du har sovit länge och ostört flera nätter i rad.
  • Irritation och otålighet över småsaker.
  • Ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning
  • Försämrad koncetrations förmåga, minne.

Om man vill förebygga stress ska man först analysera vad man gör som är så strssande. Sedan ska man försöka ordna sina vardagsaktiviteter så att man har lite tid för sig själv. Många gör felet och försöker att bli klara med allt på en dag. Det kan vara bättre att sprida ut alla sina uppgifter så att man gör de på en hel vecka. Då har man lite fritid varje dag.

Motion



Motion är jätte viktig on man vill hålla bra form.
Sen början av 1900-talet har man försökt att förlätta livet så mycket som möjligt.
Idag tycker många att man använder för mycket teknologi i vardagslivet och ska kolla tillbaka till livet förr. Nya generationen håller på att helt växa upp med datorer, dataspel, mp3 spelare och massor med andra saker som byter ut vanliga lek utomhus.
Förr i tiden brukade man leka mycket ute och barn kunde lätt hitta på saker att göra, utan att använda sig av nånting annat än sin egen fantasi.

Jag tycker att föräldrar ska inte låta sina barn att börja med datorer så fort de kan sätta sig framför datan. Man ska låta barn utveckla fantasin och få de att spendera tiden utomhus, gå på olika sorters sporter och umgås med vänner. På så sätt kan det bli en vana i vuxna livet också att spendera mer tid utomhus.

Regelbundet fysisk aktivitet förminskar risken att bli sjuk och dö i förtid av hjärtinfarkt, fördröjer och förhindrar utvecklingen av högt blodtryck, minskar risken för bröst- och tjocktarmscancer, minskar risken för typ-2-diabetes vilket är farlig och drabbar många gamla människor, motverkar och behandlar övervikt och fetma vilket är nästan varför mycket folk vill börja leva hälsosamt för.Motion kan vara mycket avstressande samtidigt som man blir piggare och har mer ork

Många tror att träning är mycket jobbigt men när man väl kommer igång kan det kännas mycket avslappnande. För att träning/motion ska vara efektivt, måste man regelbundet följa en planering.
Det är bäst att ha 3 hårda tränings pass per vecka och lite små träning emellan.
Varför inte promenera hem istället för att ta bussen när man inte bor så långt ifrån skolan/jobbet ?
Ta cyckeln istället för bil/komunal transport, då hjälper man både sig själv och miljön.

Källor: Almvärn P-E, Fäldt C, "Idrott & Hälsa", Sverige, Studentlitteratur AB, 2001

söndag 14 december 2008

Rökning






Rökning av tobak har redan från början i 1700-talet varit kritiserat och många ville förbjuda det helt.


Tyvärr kommer pengar förre hälsan ganska ofta. Man tjänar jätte mycket pengar på att sälja tobak produkter på grund av att nikotin är beroende framkallande.

Många rökare röker nästan ett paket per dag (20 cigaretter) och behöver konstant påfyllning.

Alla rökare vet hur skadligt det är och kanske vill inte ens röka. Nikotin beroendet är svår att bryta darför ökar antalet rökare istället för att minksa med varje år.

Det är också jätte vanligt bland ungdomar att röka. Det brukar finnas mycket grupptryck och ibland vill man tillhöra någon särskilt grupp om man har sociala problem.
I cigarettrök finns det mer än 4000 olika kemiska ämnen bl.a nikotin, kolmonoxid, vätecyanid, bensen, arsenik och ammoniak. Röken innehåller också giftiga tungmetaller och bekämpningsmedel.
Tobaksrökning orsakar nästan 40 olika sjukdomar exempelvis: KOL, hjärt-kärlsjukdomar och flera olika cancerformer. Upp till 30 procent av all cancer orsakas av rökning. Det är nikotinet som skapar beroendet vid rökning medan flertalet av övriga ämnen står för utvecklandet av cancer och andra sjukdomstillstånd.


Man måste kunna hitta nytigare sätt att nöja sig. Måste man verkligen få i sig tusentals med kemikalier för att må bra ?


Alkohol

Att dricka alkohol har i många år varit ett sätt att uttrycka glädje och festa.
Men alkohol har också gått hand i hand med alvarliga hälsoskador och kriminalitet.
Det är inte ovanligt att brott begås av alkohol påverkade personer.
Många kan kontrolera sig när de dricker och undvika problem, men är inte medvetna av skador alkoholet ger kroppen.
När hjärnan påverkas av alkohol, börjar man tappa omdömet och kan göra saker som man vanligtvis är rädd att göra. Man förstår inte riktigt vad är farligt och vad är inte.
Alkohol påverkar balanssinnet kraftigt, liksom andra delar av hjärnan som styr tal och syn. Hjärnskador är vanliga bland människor som har druckit mycket under många år. Först påverkas närminnet men om man har druckit jätte länge kan man utveckla alkoholdemens. Levern kan skadas efter många år av konstant alkohol konsumtion.
Redan efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och öm.
Alkohol höjer också blodtrycket vilket ger större risk för slaganfall.
Om man vill passa vikten är det ingen bra idee att dricka. Alkohol innehåler mycket kalorier och om man dricker dagligen kan man lätt gå upp i vikt.

Även fast alkohol påverkar hälsan jätte negativt, dricker många ofta och mycket.

Alkohol är beroende framkallande och alkoholism är en pyskisk och fysisk sjukdom.
Om man börjar dricka när man är 15-år gamal, kan man snabbt få hälsoskador. Eftersom tonåringars kroppar är inte färdigutvecklade är de mycket svagare.


Mineraler och vitaminer





Nu vet vi vad är bra protein, kolhydrater och fett. Det är dock inte allt för att kroppen ska må bra. Kroppen behöver också massor med olika mineraler och vitaminer. Nästan 20 olika ! Men bli inte rädd, du får redan i dig de flesta du behöver utan att veta det, men vitamin/mineral brist förekommer jätte ofta.

Här är vad Apoteket säger om vitaminer och mineraler:



Vitamin A - Retinol Behövs för syn, hud, slemhinnor, fosterutv. och tillväxt. Finns i bl.a. lever, berikade margariner, mjölkprodukter och ägg. Finns även i frukt och grönsaker som betakaroten - ett ämne som kroppen förvandlar till A-vitamin vid behov - finns i t.ex. morot, grönkål, aprikos.

Vitamin D - Kalciferol Hjälper kroppen att omsätta kalcium och fosfat. Finns i främst fet fisk. Kroppen kan själv bilda D-vitamin i huden om du är ute i solen.

Vitamin E - Alfa-tokoferol Hjälper cellerna att skydda sig mot fria radikaler. Finns i vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar och sötmandel - finns även i t.ex. avokado och ägg.

Vitamin K Behövs för blodet och hjälper till att bygga upp skelettet. Finns i många livsmedel som bl.a. bladgrönsaker, njure, lever - kan också bildas direkt i kroppen av bakterierna i tarmen.

B1 - Tiamin Behövs för omsättningen av kolhydrater, för muskler, nerver och för kroppens energiproduktion. Finns i de flesta livsmedel såsom griskött, bruna bönor, sojabönor, lever, havregryn samt en del mjölsorter.

B2 - Riboflavin Behövs för energiproduktionen och förbränningen av fett, kolhydrater och protein. Finns i de flesta livmedel från djurriket t.ex. lever, mjölk, nötkött, i en del mjölsorter och skinka.

B6 - Pyridoxin Behövs för omsättningen av bl.a. proteiner och kolhydrater. Finns i kyckling, strömming, nötkött, banan, sojabönor, siktade mjölsorter och råris.

B12 - Kobalamin Behövs för kroppens producering av röda blodkroppar samt för nervsystemets funktioner. Finns enbart i produkter från djurriket - t.ex. lever, strömming, ost, ål, ägg, nötkött och fläsk.

BiotinMånga av kroppens enzymsystem är beroende av biotin för att kunna fungera. Finns i praktiskt taget allt vi äter och bildas förmodlingen även av bakterierna i tarmen.

Vitamin C - Askorbinsyra C-vitamin har många uppgifter; det deltar vid bildning av kollagen i bindväven som stärker blodkärl, hud, tänder och skelett. Hjälper kroppen att ta upp järn ur maten. Viktigt för cellernas försvar mot fria radikaler; skyddar fettlösliga vitaminer och andra fettämnen i kroppen mot oxidering (härskning). C- vitamin finns i färska bär och frukt och de flesta grönsaker. Bra källor är svarta vinbär, grönkål, blomkål, vitkål, apelsin, jordgubbar och paprika.

Folsyra Behövs för att kroppen skall kunna producera protein samt för celldelningen. Finns i bl.a. lever, spenat, linser och fullkornsbröd.

Niacin Behövs för kroppens energiproduktion samt cellernas omsättning av fett och kolhydrater. Finns i t.ex. lever eller kött av olika slag. Kroppen kan själv tillverka niacin av fullvärdigt protein.

Pantotensyra Behövs för att kroppen ska kunna omvandla och använda kolhydrater, aminosyror och fett. Du får pantotensyra från nästan allt du äter - man tror även att kroppen själv bildar syran av bakterier i tarmen.

Lite om olika mineralämen:

Fosfor - Behövs för musklernas och nervernas funktion, uppbyggnad av skelettet samt för kroppens energiprodution. Finns i mejeriprodukter, kött och fisk. Även i bruna bönor, grovt bröd och jordnötter.

Jod - Behövs för ämnesomsättningshormoner som bildas i sköldkörteln, stimulerar förbränning och bildning av proteiner. Finns i saltvattensfisk, skaldjur och jodberikat salt.

Järn - transporterar syre från lungorna genom blodbanorna till kroppens alla vävnader. Järn finns i hemoglobin och myoglobin, blodets och muskelvävnadernas färgämne. Finns bl.a. i kött, blodmat och gröna grönsaker.

Kalcium - Behövs för musklernas och nervernas funktion, uppbyggande av benvävnaden samt koagulering av blodet. Finns i mjölkprodukter samt vissa bladgrönsaker t.ex. grönkål och broccoli, men även i musslor och sardiner i olja.

Kalium - Behövs för att syra/basbalansen ska bli rätt samt för nerver, muskler och njurar. Finns i de flesta livsmedel; frukt, grönsaker, grova spannmålsprodukter, fisk och kött.

Koppar - Behövs för flera av kroppens enzymer; främst de som påverkar omsättning av järn och syre. Påverkar även cellens försvar mot fria radikaler. Finns i lever, skaldjur, nötter och russin. Ibland även i vårt dricksvatten.

Krom- Påverkar omsättningen av blodsocker. Finns i skaldjur, fullkornsprodukter och kött.

Magnesium - Behövs för skelettets uppbyggnad samt för nerv- och muskelfunktionerna. Hjälper till att aktivera de enzymer som behövs för att cellerna skall fungera. Finns i gröna grönsaker som; spenat, brysselkål, ärtor, bönor samt i fisk, kött och spannmål.

Mangan - För cellernas försvar mot fria radikaler samt i omsättningen av kolhydrater och fetter. Finns i bl.a. fullkornsprodukter, te, hasselnötter, bär och mandel.

Selen - Hjälper cellerna att skydda sig mot fria radikaler, hjälper vissa vita blodkroppar i kroppens immunförsvar och ger skydd mot tungmetaller. Finns i bl.a. fisk och skaldjur.

Zink - Många enzymers funktioner är beroende av zink, bl.a. vid transporten av koldioxid från vävnaderna till lungorna, genbildning och proteinproduktion. Samverkar med hormonet insulin som reglerar kolhydratomsättningen i kroppen. Finns i nörkött, musslor, ost, spenat och gröna ärtor.




Fett



Fett är minst lika viktig som protein och kolhydrater. Fett ger kroppen energi och lagras i kroppen. Lagrat fett är vår energi reserv, isolerar oss från kyla och skyddar inre organ.
Men som med allt i livet, för mycket är inte bra. Man kan gå upp i vikt snabbt och lätt vilket är idag en jätte vanlig hälsoproblem.
Många  desperata människor som vill gå ner i vikt fort, gör ofta misstaget att inte äta fett alls. Fett är livsviktig för kroppen. Om man inte äter tillräckligt med fett, kan man inte få i sig näringsämnen och kroppen kan inte bilda livsnödvändiga ämnen. Förr eller senare blir man svårt sjuk.
För att undvika hälsoproblem som går i sammband med fett, ska man veta vad är bra och vad är dålig fett.
Det finns tre sorter av fett:

Mättat fett
Finns mest i bl.a. fet mjölk, smör, grädde, glass, ost, korv, kött med fett
Enligt livsmedelsverket ska högst 10% av vår energi komma från mättat fett.
För mycket mättat fett ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar.

Enkelomättat fett
Finns det mycket av i oliver, nötter, avokado och vissa vegetabliska oljor.
Det är bättre att äta mer enkelomättat fett än mättat fett. Enkelomättat fett minskar risken för hjärt och kärlsjukdomar.

Fleromättat fett
Finns bl.a. i fet fisk (t.ex lax), rapsolja, hampolja, solrosolja, sesamfrö, valnöter.
Utan fleromättat fett börjar kroppen fungerar sämre och vissa delar kan inte byggas upp eller repareras. Det är fettsyrorna omega-3 och omega-6 som gör fleromättat fett så viktig för kroppen.

Förutom dessa finns det också transfetter.
Dessa fetter är konstgjorda och kan inte hittas i naturen.
Transfett är ungefär lika onyttig som mättat fett.

Kolhydrater


Kolhydrater är kroppens främsta bränsle. 
Kolhydrater finns framförallt i bröd, pasta, ris, grönsaker och frukt. Kolhydrater är ett samlingsnamm för socker, stärkelse och kostfiber.Kroppen bryter ner kolhydraterna till glukos. När glukosen tas upp i blodet kallas det för blodsocker. Kroppen behöver glukos för att bygga upp cellerna och hjärnan för att den ska fungera. Om man äter för lite kolhydrater blir man trött och förlorar energi.
Men hur ska man veta vilka är bra och vilka är dåliga kolhydrater ?
Bra kolhydrater är de som tar långt att dela upp I kroppen. Dessa kallas för långsamma kolhydrater. De hittar man i bla. bönor, pasta, ris potatis, rotfrukter samt grovt bröd. Det är bäst att äta långsamma kolhydrater för att de håller blodsockret på en jämn nivå ganska länge. På så sätt förminskar man godissug och småätande.
Det betyder inte att man ska helt undvika snabba kolhydrater.
Godis, läsk, saft, kakor, bullar, kex, och vitt bröd är några exempel på livsmedel som innehåler snabba kolhydrater. Dessa kan vara bra när man behöver få en snabb energikick. Man ska dock aldrig ersätta långsamma kolhydrater med snabba. De påverkar blodsockern negativt, så att det stiger hastigt och sedan stupar brant.

måndag 1 december 2008

Hälsosam kost

Många vill förbättra sina matvanor men vet inte hur man gör.
Måste man räkna varje kalori man äter ?
Det finns många lättare sätt att förbättra sina matvanor. Det viktigaste är antalet måltider per dag. Man ska äta tre huvudmål under dagen och 2-3 mellanmål bestående av till exempel frukt, bröd eller yoghurt. Ett par mellanmål under dagen är viktigt, det minskar risken för onyttigt småätande mellan måltiderna.
När man äter ska man alltid följa talriksmodellen för att få i sig alla näringsämnen man behöver.
Ca 1/4 av tallriken ska bestå av kött, fisk eller ägg. Ersätt med bönor, linser eller ärtor om du vill ha ett vegetariskt alternativ.Kött är rikt på högvärdigt protein; protein från växtriket har i regel inte samma höga kvalitet, darför är det ibland bra att äta protein rika grönsaker om man vill känna sig lättare. Eftersom proteinet i grönsaker tar mindre tid att bryta ner är det perfekt innan man ska träna.